Äta maneter?
Hemkommen från semester på Öland. Jag och Olle har varit riktiga blötdjur med bad på agendan flera gånger om dagen. Och en av de soligaste dagarna var vattnet fyllt av små små rödaktiga maneter. Så där stod jag en rejäl bit ut i det långgrunda vattnet med en liten manet i hand av ren nyfikenhet. Konsistenset var förvånansvärt fast, lite som att hålla en färsk äggvita i handen.
Och tankarna gick naturligtvis omedelbart till funderingar om det går att äta några av dessa rackare. De består ju mestadels av vatten, så tillagning borde ju vara klurig. Kanske ska man bara stjälpa i sej dem färska som ostron? Eller ska man toppa med lite alger, vinäger eller lime? Smaken borde ju rimligtvis vara hav och salt, frågan är om de har mer smak än så? Går de att skära i bitar och ha i en nudelsallad med färsk koriander? Och nu när snigelgröten definitivt gått av menyn – skulle den kanske kunna ersättas av manetgröt? Kan vi äta våra svenska maneter? Har vi en rackarns liten ouppäckt delikatess i östersjön? Finns det några restauranger i stockholm som serverar maneter? Frågorna skvalpar omkring i skallen.
RSS 2.0
Har för mig att japaner äter torkade maneter. Vet dock inte vad de har till
Det vet du säkert redan, men visst kan man äta maneter: http://tankar-fran-rooten.blogspot.com/2008/07/matminnen-ii-inte-s-slemmigt-som-man.html
Får mig ofelbart att tänka på en uråldrig vits:
Stockholmaren i feskekörka i Göteborg:
-Haru reker?
-Reker?
-Jaa, såna där man eter.
-Maneter???
Här är ett salladsrecept:
http://thaicookings.blogspot.com/2008/03/spicy-jellyfish-salad.html
Ja visst äts maneter i Japan! Antingen färska som sushi eller insaltade och torkade. Har inte varit här länge nog för att våga göra närmanden..
manetsallad finns åtminstone i göteborg på vissa kinakrogar, sett det på flera menyer så nog borde det gå att få i stockholm. på hung fat trading i göteborg säljer de instant jellyfish, en av de där påsarna jag ofta tittar nyfiket på men aldrig tar med mig hem. kanske dags för en ändring på det…
Jag var 14 år och familjen var på väg på semester till Australien av alla ställen (andra utlandssemestern på 14 år, den första var en tältsemester på Danmark off season). Mellanlandade i Thailand. Kände mig sjukt världsvan. Beställde på stöddig engelska in bläckfisk på restaurang i Bangkok. Familjen gick på mer säkra kort. Nudlar. Kyckling. Den typen av käk. In kom en tallrik som påminde om glasnudlar. Hetta i smaken och konsistensen glömmer jag aldrig: Som ett tjock gummiband. Med en bra stuns av motstånd. Inte helt tokigt. Men efter halva tallriken började jag fundera över orden. Jellyfish, är det verkligen bläckfisk? Nej hette inte den där Bond-filmen Octopussy? En blick på kyparen och han kom som en blixt:
– Yes sir?
– Dåss diss svimm in the water like dis:
[böljande arm- och handrörelser och utspärrade kinder]
– Yes sir!
– Its nåt like the fishes that have the very many arms?
[vänder fingrarna nedåt mot bordet och spretar med dem]
– No sir.
– So its the jellyfish im eating?
[tittar ner på tallriken, gummisnoddarna ser inte ilka goda ut längre]
– Yes sir. And its poisonous if you eat to much!
Jag stannar där.
Maneter som äts i Japan är väldigt goda. Färska eller torkade som Susanne konstaterar. Ofta som sallad med gurka. De maneter som man äter har mycket lite gemensamt med svenska öronmaneter.
Men nu blir jag ju ännu mer nyfiken. Jag vet att svenska maneter är små och taniga, men den stora frågan återstår – går det att äta våra svenska maneter? Och smakar de gott? Någon?
boel: det finns bara ett sätt att få svar på din fråga – prova.
Man kan äta maneter! Finns att köpa i asiatiska butiker. Min mamma gör den godaste vietnamesiska sallad med maneter i. Mums!
Nej inte svenska maneter. Du köper som Linda skriver torkade i asiatiska butiker. Man rekonstistuerar dom, strimlar dom. Min favvo är en sallad med gurka (kuyri) i. Ofta säljs dom redan strimlade. De förekommer genom asiatisk matlagning, i Indonesien, Thailand, Vietnam. I indonesien tillagades de som del av en risrätt snarare än som sallad. Gott hursom.
Jag har provat svenska maneter. Tog en tugga för jag var nyfiken, snälla fråga inte närmare varför. Men smaken är som saltvatten i gelatinform, inget att rekommendera.
På japanska heter den manet man äter echizen kurage men det räcker att fråga efter kurage (uttalas exakt som det skrivs), på engelska Nomuras jellyfish (lat. Nemopilema nomurai). Den är tydligen helt gigantisk.
Theresa – du är min idol.
[...] augusti 24, 2009 Jag har provat svenska maneter. Tog en tugga för jag var nyfiken, snälla fråga inte närmare varför. Men [...]
Utanför kärnkraftverket i Barsebäck samlades många maneter och tanken föddes att man skulle börja exportera till Japan. Men den affären gick inte i lås. Våra svenska blåmaneter är inte tillräckligt krispiga
Jag var i Taiwan på en arbetsresa med en kollega och vi var på japansk restaurang där man plockade sushi från ett band som rullade runt i lokalen medan man själv satt ner och spanade in godbitarna och förargades över den som satt före på tur och såg nöjd ut över sitt val… nåja, kollegan tog in en spännande bit med… just det, ett rejält lager av strimland manet på toppen. Det var inte gott.